Det är lätt att känna sig väldigt ensam men jag skulle ljuga om jag sa att jag verkligen var ensam i världen. Jag har en massa fantastiska människor omkring mig. En av dessa personer gav mig ett ett fantastiskt peptalk för någon månad sen. Hon sa att jag har allt det bästa framför mig. Själv kände jag att jag hade förlorat allt det bra i mitt liv. Hon sa att hon avundades mig allt jag skulle få uppleva framöver. Lära känna nya människor, bli kär och allt som kommer med det. Hennes sprudlande energi över det här har ändå någonstans fastnat. Att sitta hemma och tycka synd om sig själv har väl aldrig lett till något bra? Jag är inte sån egentligen. Även om jag behöver bli påmind om det ibland. Julen "ensam" för första gången på 11 år visste jag skulle kännas och visst känns det tungt men det här är bara vägen till något nytt och bättre. Tillbaka på ruta 1 men med så mycket mer erfarenhet av livet och en trygghet i att jag vet vad jag vill och vem jag är. Jag har många spännande rutor framför mig. Dessutom är det dags att sluta vara så feg. Jag sysslar inte med nyårslöften. Men det är dags att jag börjar utmana mig själv lite. Vi får se om jag vågar!
Låter det som att jag ätit för mycket julgodis och är hög på socker? Nästintill, jag har överdoserat Glee. Livet blir så mycket roligare om man tar i från tårna! Men sån är jag! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar